Vad är pengar - för dig?

Lite tankar och filosofi om pengar

Vad har pengar för betydelse i ditt liv?

Här kommer en liten filosofisk text om pengar. Jag förstår givetvis att de flesta som följer mig här på Substack (och med de flesta menar jag i princip alla) gör det för att läsa mina analyser om makroläget på världens finansmarknader. Men jag har även lagt märke till att på Reddit är det flera som uppskattar när jag emellanåt skriver lite mer filosofiskt om hur jag ser på världen och pengar rent allmänt. Därför tänkte jag idag fördjupa mig i detta ämne och hoppas kunna väcka några tankar hos er som läser.

Vad är pengar?

För ungefär 15 år sedan var jag i Stockholm och lyssnade på en föreläsning om nationalekonomi. Jag minns inte mycket av vad han pratade om, men en fråga fastnade hos mig och jag har funderat på den ända sedan dess:

“Vad är pengar?”

Vid en första anblick kan det kännas som en enkel fråga. ”Vi vet ju vad pengar är, eller hur?” Men när man väl börjar djupdyka i ämnet inser man att frågan är oerhört komplex och att det inte finns något givet eller slutgiltigt svar. Det finns forskare som ägnat hela sina liv åt att studera just definitionen av pengar, utan att nå en enhetlig slutsats. Samtidigt skulle det knappast vara särskilt intressant för dig om jag försökte gå till botten med detta på ett akademiskt plan. Jag är ingen forskare och vet inte svaret själv och du skulle förmodligen inte få så mycket glädje av det heller.

Så i stället omformulerar jag frågan något och lägger till två ord:

“Vad är pengar - för dig?”

De flesta skulle nog svara: ”Pengar är något man köper saker och tjänster för.” Det är helt klart en rimlig utgångspunkt. Men här vill jag i stället berätta om hur jag ser på pengar – och kanske kan det väcka lite tanker och i bästa fall ge dig sen lite annorlunda syn på ämnet.

Exemplet med hundralappen

Tänk dig att du har en hundralapp i handen. Vad representerar den för dig? Kanske en god kopp kaffe och en smarrig äppelkaka med vaniljsås på ditt favoritkonditori?

Tänk dig nu att du har en tusenlapp i handen, vad representerar den för dig? Kanske en middag och ett glas vin för två, eller en fulltank till bilen och en stock snus på bensinmacken, eller ett par nya hörlurar eller kanske något annat du värdesätter.

Om du nu istället har 10 000 kronor tänker vissa att det representerar en en ny mobiltelefon eller en fin handväska eller kostym medan för andra representerar det en månads hyra på lägenheten.

Vid 100 000 kronor blir det kanske en begagnad bil eller en handpenning på en lägenhet, eller varför inte en drömresa eller en riktigt fin klocka.

Vi kan fortsätta i all oändlighet – men förhoppningsvis förstår du poängen: pengar representerar främst olika saker för människor beroende på behov och prioriteringar.

Vad är pengar för mig?

Jag kan sammanfatta det i ett enda ord: frihet.

Pengar symboliserar för mig (som för alla andra) många olika saker, men allra mest representerar pengar friheten att kunna disponera min tid. Friheten att inte behöva arbeta för att jag måste, utan för att jag vill. Friheten att kunna göra det jag vill, hur jag vill, när jag vill och med vem jag vill.

Kostnaden för att existera

Mina årliga utgifter, tillsammans med min fru, ligger på cirka 300 000 kronor om året. Vi lever ett relativt sparsamt och anspråkslöst liv och vi har därför inte så höga kostnader. Låt oss bryta ner det:

1. 300 000 delat på 12 månader = 25 000 kronor i månaden.

2. 25 000 delat på 30 dagar = 833 kronor om dagen.

3. 750 delat på 24 timmar = 35 kronor i timmen.

Med andra ord kostar det oss 35 kronor i timmen, dygnet runt, att ”existera” med vår nuvarande levnadsstandard.

• 100 kronor motsvarar alltså omkring tre timmars frihet (där vi inte behöver arbeta).

• 1 000 kronor blir 28 timmars frihet – lite mer än ett dygn.

• 10 000 kronor blir 285 timmar av frihet- nästan 12 dygn.

Om man börjar se pengar som en måttenhet för fritid – i stället för saker och prylar – kan det leda till att man prioriterar annorlunda. Det kan hjälpa en att fatta mer genomtänkta beslut när man inser hur många timmars fritid av ens liv en viss utgift ”kostar”.

Vi alla är ”slavar”

En god vän till mig från universitetstiden var en övertygad och renodlad libertarian. Jag älskade att argumentera och filosofera med honom då jag alltid lärde mig någonting nytt. Lika så kunde man aldrig vinna ett argument mot honom, då han alltid resonerade utifrån ”första principen” (first principles) i allt. Första principen är ett sätt att hela tiden fråga sig: ”Vad är de mest grundläggande fakta eller naturlagarna i den här situationen?” och strunta i vad som ”alltid gjorts” eller hur det “borde vara”. Det är ett sätt att hela tiden ”skala av” ett påstående till ett argument genom att ta ett steg tillbaka och utmana argumentet och sedan utmana argumentet som man använt för att utmana argumentet tills man når ”den första principen”.

När vi diskuterade politik, ekonomi och kapitalism så var hans syn på människors tillvaro alltid i slutändan: vi alla är slavar.

För att förstå argumentet så kan vi se det ur ett förenklat historiskt koncept:

• Historiskt sett var vi grottmänniskor som fick jaga vår egna mat och skydda oss från andra djur för att inte bli deras mat. Vi var slavar under naturlagarna.

• När människan började forma samhällen hade vi kungar, kejsare och faraoner som styrde, medan vi, folket, var dess slavar.

• I dag lever de flesta av oss i moderna demokratier, vilket har gett oss större frihet – men fortfarande måste vi arbeta för att ha mat på bordet och tak över huvudet. Vi är idag, precis som förr, fortfarande slavar då vi måste arbeta för vår överlevnad.

Så utifrån första principen, så är vi fortfarande slavar (och jag vill poängtera att ordet slav självklart ska tas med en STOR nypa salt, framförallt om man väljer att jämföra det med dess historiska kontext). Jag inser självklart att detta minst sagt är en oerhört nihilistisk syn att se på världen, men hur vi än vrider och vänder på det så är det just vad vi är. Slavar under naturens lagar, i dess sanna definition.

Det fanns inget vi kunnat göra åt detta, tills människan uppfann kapitalismen.

Miraklet med modern kapitalism

Jag är född och uppvuxen i Sverige, vilket i stor mån format min syn på kapitalism (ibland lite väl skeptisk). Men här vill jag lägga alla mina svenska värderingar och politik åt sidan och bara se kapitalismen för vad den är i sin mest grundläggande form.

”Fördelen med dagens samhälle är att alla som vill, i dag kan bli “slavägare” kom jag och min vän fram till efter mycket diskussion.

Hur kan vi bli “moderna slavägare”?

Kapitalismen kan göra oss till “slavägare” istället för “slavar”. För att förstå detta argument så måste jag först definiera vad kapitalism innebär.

Enkelt uttryckt är kapitalism ett ekonomiskt system där produktionsmedlen (företag och resurser) ägs av privata bolag och i slutändan av privatpersoner, i stället för att vara statligt ägda, dvs i teorin ägas av alla människor. I en kapitalistisk ekonomi konkurrerar olika aktörer fritt på marknaden i hopp om att tjäna vinst, och detta vinstmotiv skapar drivkraft för innovation, effektivitetsökningar och ekonomisk tillväxt.

Så, när vi köper aktier i ett företag köper vi en del av ett företag. Det företaget består i slutändan av människor som jobbar på företaget. Dessa människor säljer sedan sin tid till företaget så att de ska tjäna pengar.

Så, om vi har tillräckligt många aktier (och därmed en tillräckligt stor andel av verksamheten) behöver vi själv inte längre jobba – vi äger helt enkelt tillräckligt mycket av andras tid, vilket i förlängningen köper loss vår egna tid.

Återigen, så förstår jag att detta låter nihilistiskt, cyniskt och kanske till och med lite osmakligt och brutalt, men utifrån första principen är det så kapitalismen fungerar. Om vi vill ha ha exempel på hur effektiv kapitalismen fungerar, kan vi titta globalt: Länder med en mindre fri marknad och mer reglerad kapitalism är i regel fattigare, medan det som rika länder har gemensamt är att de har en friare marknad och är mer kapitalistiska överlag.

Ta Sverige som exempel. Trots våra många brister som land så är vi i grunden ett väldigt ekonomiskt välmående land och det är till stor del tack vare vår kapitalistiska marknad (oavsett vilka som styr och sitter i regering). I Index of Economic Freedom ligger Sverige på plats 21 i världen – precis bakom USA som ligger på plats 20. Det säger en del om hur kapitalistiska Sverige är och vilken fri marknad Sverige faktiskt har och vilket bra land Sverige är för fri handel och utövandet av ”ren kapitalism”.

Lägg då till att Sverige bokstavligen är ett skatteparadis för kapitalinkomster i och med införandet av Investeringssparkonto (ISK) och Kapitalförsäkring (KF), där från 1 januari 2025 är de första 150 000kr skattefria (på ISK) och sedan 0,89% i schablonskatt på hela kapitalet i både ISK och KF (vilket historiskt sett fortfarande är en relativt hög schablonbeskattning, som tidigare i snitt legat på runt 0,5%). Vi ska vara enormt tacksamma att Sverige har extremt fördelaktiga skatteregler för att uppmuntra människor till att spara och investera.

Du jobbar inte för dig själv – du jobbar för aktieägarna aka slavägarna

Min vän brukade säga: ”När vi arbetar så tror vi att vi gör det för vår egen skull. Vi arbetar för att vi tror att vi gör det för att vi och våra familjer ska ha det bra. Men det är i bästa fall sekundärt. Vi jobbar enbart för att gynna aktieägarna (dvs. de moderna slavägarna)”.

Ur ett svenskt perspektiv så är denna syn oerhört självisk och osmaklig, men den är relativt normaliserad i större amerikanska bolag. Om vi ser det utifrån första principen, så arbetar vi faktiskt enbart för att uppfylla aktieägarnas intressen. Det vi gör för företaget ska ge aktieägarna vinst. Det finns inget annat syfte. Till och med i aktiebolagslagen i Sverige står det att ett aktiebolag måste drivas i vinstsyfte. Så med andra ord är det ett lagbrott att driva ett aktiebolag utan vinstsyfte i Sverige.

Vi (mig själv inkluderat) som arbetar i ett företag försöker självklart rättfärdiga för oss själva att det finns någon högre mening i vårt arbete än att bara maximera vinsten till aktieägarna. Jag själv jobbar för att jag tycker mitt jobb är stimulerande och mina kollegor är trevliga att dricka kaffe med samt mycket annat, men utifrån kapitalismens första princip så innebär mitt arbete endast en sak: Generera vinst till aktieägarna (slavägarna).

Detsamma gäller när vi får en löneförhöjning och tänker: ”Det är för att jag utfört mitt jobb riktigt bra och förtjänar mera lön.” Det ligger naturligtvis en sanning i det, men ur ett strikt kapitalistiskt perspektiv utifrån första principen så får vi en löneförhöjning för att företaget tror att vi kan generera ännu mer vinst (alltså ROI/return on investment) om de investerar mera kapital i oss (lön i detta fall). De ger oss mera i lön för att de tror att vi då fortsättningsvis kommer att generera ännu mera vinst och därmed högre avkastning till aktieägarna.

Återigen, så förstår jag att detta låter deprimerande. Men i grunden är det så kapitalismen fungerar, både på gott och ont.

Att köpa sig sin frihet – “från slav till slavägare”

Även om det är en dyster tanke att vi alla är slavar ur ett filosofiskt perspektiv, finns det i dag möjligheten att ”köpa loss” vår egen frihet. Vi gör det genom att investera våra pengar i aktier (dvs i olika företag) och får då en passiv inkomst av andra människors tid, där andra arbetar (och därmed ger sin egna tid) åt oss.

Ju mer kapital vi äger i form av aktier, desto större andel av andras tid äger vi och desto mer kan vi frigöra vår egna tid. Med glimten i ögat kan man alltså kalla det för “modernt slavägande”.

Hur mycket är tillräckligt?

När vi räknat ut vad en timme av våra liv kostar (som jag gjorde med 35 kr/timme) kan vi sedan börja fundera på hur mycket vi skulle behöva för att aldrig mer jobba igen, eller för att bli en ”modern slavägare”.

Så för att göra det enkelt:

1. En första, grov uträkning: om jag vill täcka 70 års utgifter (säg att jag är 30 år och räknar med att bli 100 år), så blir det 300 000 multiplicerat med 70 = 21 miljoner kronor.

2. Men tar jag hänsyn till inflation (låt oss räkna med 3 % per år) använder jag istället en geometrisk serie: 300000 * ((1.03^70 - 1) / 0.03)

Summan blir då istället 69 300 000 kronor (69,3 miljoner kr) vilket är en betydligt högre summa.

Det kan kännas avlägset, men här kommer den så kallade Trinity-studien (4 %-regeln) in i bilden. Den pekar på att jag behöver mellan 25 och 33 gånger mina årliga utgifter investerade i en diversifierad portfölj (t.ex. en global indexfond) för att kunna leva på avkastningen. För mig, med 300 000 kr i årsutgifter, motsvarar det 7,5–9,9 miljoner kronor och jag tar ut mellan 4%-3% om året.

En global indexfond har historiskt gett runt 8 % i genomsnittlig årlig avkastning. Plockar du ut 3–4 % om året (inflationsjusterat år efter år) kommer pengarna rent teoretiskt aldrig ta slut. Vi köper helt enkelt tillräckligt många aktier för att andra människors arbete ska ge oss en konstant avkastning, för alltid. Vi slipper därmed själv arbeta för pengar någonsin igen.

Naturligtvis är det här förenklat, eftersom börsen svänger och 8 % inte är en garanti varje år. Jag har skrivit mer om detta i min artikel om Trinity-studien här på Substack, för dig som vill djupdyka i ämnet.

Sammanfattning – Vad är pengar för dig?

Jag märker att artikeln började i en filosofisk ände och slutade i en praktisk fråga om hur man ”köper loss” sin frihet. Men det är så mina tankar ofta utvecklas när jag skriver: jag utgår från en idé och medan jag skriver tar resonemangen nya vägar. Vanligen brukar jag då gå tillbaka och ändra i texten, försöka få den att bli mer sammanhängande, men i detta fall så vet jag inte riktigt hur jag ska lyckas med det utan att skriva om texten helt och hållet. Lika så tycker jag att jag fick det sagt som jag ville säga. Så jag låter texten få vara kvar i förhoppning att den inte blir allt för förvirrande.

Men, låt oss nu knyta ihop säcken genom att återvända till kärnfrågan:

Vad är pengar för dig?

Kanske ser du nu inte längre bara pengar som ett verktyg för att köpa saker eller tjänster. I stället kanske du börjar se pengar som små enheter av tid – din eller andras. När du spenderar pengar ägnar du dig åt att byta bort timmar och dagar av ditt eget liv. När du investerar pengar i ett företag köper du en del av andras tid, vilket istället kan frigöra din egna tid. Och därmed kan du – åtminstone till en viss grad – göra vad du vill, när du vill, var du vill och med vem du vill.

Kalla det frihet, kalla det ”modern slavägare” eller kalla det något helt annat som passar din livssyn. Men för mig är detta den absolut viktigaste tanken kring pengar.

Oavsett, så hoppas jag att denna text och mina tankar om vad pengar är har väckt några nya perspektiv och tankar hos dig om den enkla men oerhört intressanta frågan ”Vad är pengar - för dig?”