Trinity Study & 4%-regeln

En djupdykning i strategier, historik och skatteförhållanden

Kan du leva på ditt kapital för alltid?

Tänk dig att du har sparat ihop en rejäl förmögenhet och vill leva på avkastningen resten av livet. En av de mest kända tumreglerna i finansvärlden är Trinity Study, mer känd som “4%-regeln”. Den går ut på att du kan ta ut 4% av ditt kapital varje år, justerat för inflation, utan att pengarna tar slut under en 30-årsperiod - eller någonsin. Men är det verkligen så enkelt och säkert som det låter?

I denna artikel gör vi tillsammans en djupdykning i 4%-regeln, dess historiska ursprung och forskning, samt vad som händer när marknaden svajar. Jag utgår från svenska förhållanden (ISK, kapitalförsäkring och aktie- och fondkonto) och diskuterar olika scenarier där 4%-regeln har fungerat – och när den inte har gjort det. Jag lyfter även fram hur 3%- och 5%-regeln kan vara alternativ för dig som antingen vill öka chansen att pengarna aldrig tar slut eller vill ta ut mer direkt. Avslutningsvis går jag igenom strategier och tips för att maximera chansen att förmögenheten räcker för alltid.

För att göra dig som läsare rättvisa, så har jag försökt ta med all relevant data, parametrar och uträkningar. Artikeln har jag skrivit under flera dagar och är därför riktigt lång och kanske bäst hade det varit om jag hade delat upp den i flera olika delar. Dock blir det lite för rörigt att göra så här på Substack, samt jag själv gillar inte när andra delar upp en artikel i flera delar för att ”skapa content”, så allt kommer här i en enda lång artikel.

Så, mitt tips är att förbereda en kopp kaffe, sätt på lite lugn musik och luta dig tillbaka och låt oss tillsammans djupdyka ner i 4%-regeln och dess varianter.

1. Introduktion: Vad är 4%-regeln?

4%-regeln är en tumregel som föreslår att om du investerar dina pengar (ofta i en blandportfölj av aktier och räntor) kan du ta ut 4% av det ursprungliga kapitalet under första året av “pensionen” och därefter fortsätta ta ut samma belopp men uppräknat med inflation varje år. Tanken är att du ska kunna fortsätta göra detta i minst 30 år, utan att pengarna tar slut.

Men 4%-regeln är ingen naturlag. De historiska analyserna bakom regeln baseras främst på amerikanska börsdata under 1900-talet. Frågan är: hur väl står sig regeln när vi anpassar den till dagens globala marknader, svenska skattesystem och faktumet att vi kanske vill leva på kapitalet i mer än 30 år?

2. Historik och forskning bakom 4%-regeln

2.1 Bill Bengen 1994

Begreppet “4%-regeln” etablerades i stor utsträckning av den amerikanske finansiella rådgivaren Bill Bengen i en artikel från 1994 i Journal of Financial Planning. Bengen studerade hur olika uttag påverkade chansen att en portfölj skulle överleva i 30 år, baserat på amerikansk börsdata sedan 1920-talet. Slutsatsen han drog var att 4% var den högsta “säkrade” uttagsnivån som hade klarat alla historiska perioder i hans data.

2.2 Trinity-studien 1998

Några år senare (1998) kom Trinity-studien av professorerna Philip L. Cooley, Carl M. Hubbard och Daniel T. Walz. Denna studie kallas ibland “Trinity-study” eftersom författarna var verksamma vid Trinity University i Texas. Forskarna byggde vidare på Bengens metod men utökade datamaterialet och analyserade specifikt “success rates” över 30-årsperioder för olika portföljallokeringar (t.ex. 50% aktier, 50% obligationer). De kom fram till liknande resultat som Bengen: ett uttag på 4% av portföljvärdet hade mycket hög sannolikhet att räcka i 30 år.

Viktigt att notera: Både Bengens studie och Trinity-studien fokuserar på historisk data från den amerikanska marknaden. Den amerikanska börsen under 1900-talet har varit extremt stark jämfört med många andra länder. Dessutom var tidsperioden 30 år, vilket inte nödvändigtvis täcker situationer där man vill att pengarna ska räcka 40 eller 50 år – eller rentav hela livet ut (oavsett hur gammal man är när man börjar).

3. Grundprinciperna: Så här tillämpar du 4%-regeln

3.1 Varför 25× dina årliga utgifter?

Har du stött på rådet att du behöver “25 gånger dina årliga utgifter” för att kunna leva på avkastningen? Den siffran kommer just från 4%-regeln. Om du vill ta ut 4% av portföljen varje år utan att den ska ta slut (i teorin över minst 30 år), innebär det:

• Om du vill kunna ta ut 400 000 kr om året behöver du 400 000 kr × 25 = 10 miljoner kronor.

• Om du klarar dig på 200 000 kr om året behöver du 5 miljoner kronor.

3.2 Årlig justering för inflation

Regeln säger också att du första året tar ut exakt 4% av portföljens värde. Sedan räknar du upp det uttaget med inflation varje år. Om första årets uttag är 400 000 kr och inflationen ligger på 2%, blir andra årets uttag 408 000 kr, tredje årets uttag 416 160 kr, och så vidare. Poängen är att du ska behålla samma köpkraft över tid, trots stigande priser.

3.3 Sequence of returns risk – när tajmingen är allt

En av de största riskerna med en fast uttagsmetod (t.ex. 4%) är att du inte kan välja bort dåliga tider på börsen. Om du har otur och börjar ta ut pengar under en börskrasch, säljer du av aktier när de är billiga. Det kan skada portföljens återhämtningsförmåga och göra att kapitalet riskerar att ta slut mycket snabbare. Detta kallas ibland för sequence of returns risk, eller “risk för oturlig tajming”.

4. Historiska exempel: När har 4%-regeln fungerat – och inte?

För att verkligen förstå potentialen och riskerna med 4%-regeln är det informativt att titta på några historiska tidsperioder. Vi gör två nedslag: ett med start runt 1980, när börsen utvecklades starkt, och ett med start runt millennieskiftet 2000, när två stora börsras skakade världen.

4.1 Exempel på framgång: Start runt 1980

• Scenario A: Du börjar ta ut pengar år 1980.

• Startkapital: 1 000 000 kr.

• Uttag första året: 4% = 40 000 kr.

• Placering: Globalt index (exempelvis MSCI World. Om du handlar på en svensk bank, t.ex. Avanza så är Avanza Global eller Länsförsäkringar Global Index fonder som i stora drag speglar MSCI World).

Varför fungerade det?

Under 1980- och 1990-talen gick börserna i USA och globalt generellt mycket starkt. Räknar vi på en genomsnittlig årlig avkastning på runt 8–10% (innan inflation) över denna 20- till 30-årsperiod, kunde portföljen inte bara finansiera dina årliga uttag utan även växa. Efter 30 år skulle du i ett sådant hypotetiskt scenario ha en betydligt större portfölj än du började med, trots alla uttag.

4.2 Exempel på misslyckande: Start runt 2000

• Scenario B: Du börjar ta ut pengar år 2000.

• Startkapital: 1 000 000 kr.

• Uttag första året: 4% = 40 000 kr.

• Placering: Globalt index (exempelvis MSCI World).

Vad hände?

• IT-kraschen 2000–2002 slog hårt mot aktiemarknaden.

• Precis när portföljen började återhämta sig kom finanskrisen 2008–2009.

• Uttagen innebar att du tvingades sälja av under låga kurser flera år i rad.

Konsekvensen blev att portföljen inte hann återhämta sig innan nästa smäll kom. När vi kommer till runt år 2020 var kapitalet, i många beräkningar, farligt nära att vara förbrukat eller redan slut. Detta illustrerar just ”sequence of returns risk” som jag nämnde tidigare.

5. Globalindex i fokus: MSCI World och andra indexalternativ

5.1 Varför just globalindex?

Många sparare i dag väljer att investera i breda, globala aktieindexfonder, till exempel de som följer MSCI World eller FTSE All-World. Dessa index ger en bred exponering mot världens aktiemarknader, huvudsakligen i Nordamerika, Europa och Asien. Tanken är att risken sprids över flera geografiska regioner och branscher, vilket kan ge en mer stabil avkastning än att bara satsa på ett enskilt land eller enskild sektor.

5.2 Finns det något index som “alltid” skulle fungerat?

Att säga att ett visst index “alltid” fungerat för en viss uttagsregel är en aning missvisande, eftersom historisk avkastning aldrig kan garantera framtida resultat. Emellertid brukar man säga att den amerikanska S&P 500-indexhistoriken har varit exceptionellt stark under 1900-talet, vilket gör att 4%-regeln “alltid” fungerat om vi ser till 30-årsperioder från 1920-talet och framåt – åtminstone enligt den data Bill Bengen använde.

I andra länder, som Japan, har det funnits långa perioder (t.ex. 1990-talets “förlorade decennium”) där aktiemarknaden inte återhämtat sig till sina forna toppar på väldigt länge. För en svensk placerare med globalt fokus är det vanligt att titta på antingen en kombination av S&P 500, MSCI World eller liknande globala index. Det finns ingen hundraprocentig garanti, men bred diversifiering historiskt sett ger bättre odds än att vara koncentrerad i en enda marknad.

6. Skatteförhållanden i Sverige: ISK, KF och aktie-/fondkonto

Hur man tar ut pengar och vilket konto man sparar på påverkar i praktiken hur “mycket” man måste ta ut för att kunna leva på kapitalet. Det svenska skattesystemet skiljer sig en hel del från det amerikanska, så det är viktigt att ta hänsyn till detta när man utvärderar hållbarheten i en viss uttagsnivå.

6.1 Investeringssparkonto (ISK)

Fördelar:

• Schablonbeskattning baserad på kontots värde (gäller oavsett om du säljer eller inte).

• Du behöver inte deklarera enskilda affärer.

• Du kan kvitta skatten mot t.ex. avdragsgill ränta (t.ex. din bostad)

• Enkelt och populärt för långsiktigt sparande.

Nackdelar:

• Du betalar skatt även om börsen går ned.

• Skatten kan stiga om statslåneräntan stiger.

Schablonskatten har historiskt ofta legat runt 0,4–1% av kontots värde per år (det varierar år för år). Då 4%-regeln inte räknar med denna “extra avgift” kan det innebära att du i praktiken förlorar en viss del av din avkastning till skatt. Det kan göra att ett 4%-uttag efter skatt i realiteten motsvarar kanske 4,2–4,5% före skatt, beroende på hur du räknar.

6.2 Kapitalförsäkring (KF)

KF beskattas på ett liknande sätt som ISK, med en årlig schablonskatt. Fördelen är att du kan ange en förmånstagare, vilket kan vara smidigt för arv och liknande. KF är också populärt när man vill äga utländska utdelningsaktier, då källskatten på utdelningar kan återbetalas (helt eller delvis) via försäkringsbolaget.

6.3 Aktie- och fondkonto

Här betalar du 30% på realiserade vinster och på utdelningar. Om du tänker ta ut en viss procent av portföljen varje år så kan den faktiska skatten variera mycket från år till år, beroende på hur stor del av din försäljning som är vinst kontra insatt kapital. Samtidigt slipper du schablonskatten om dina innehav sjunker i värde eller inte genererar några vinster.

6.4 Praktiska exempel: så påverkas 4%-uttaget av skatten

Låt oss göra ett förenklat räkneexempel för att illustrera. Anta att du har 1 miljon kronor investerat i en global indexfond.

• Scenario 1: ISK/KF

• Anta att schablonskatten blir 1% av kapitalet (10 000 kr per år).

• Du tar ut 4%, d.v.s. 40 000 kr.

• På lång sikt får du alltså betala 10 000 kr i skatt, vare sig du gjort vinst eller inte.

• Kvar i handen efter “schablonskatt” blir då 30 000 kr (om vi räknar enkelt).

• Scenario 2: Aktie- och fondkonto

• Du tar ut 40 000 kr genom att sälja fondandelar som har stigit i värde.

• Säg att 70% av det du säljer är vinst (28 000 kr i vinst, 12 000 kr är ditt insatta kapital).

• Du får betala 30% på 28 000 kr = 8 400 kr i skatt.

• Du får ut 40 000 – 8 400 = 31 600 kr netto.

Detta är såklart en förenkling, men visar att “4%-uttaget” inte är detsamma som “4% i plånboken” när vi väver in skatter.

7. 3%-regeln och 5%-regeln: Alternativa uttagsstrategier

Det finns inget som säger att du måste välja just 4%. Den ursprungliga forskningen visar snarare att olika uttagsnivåer har olika grader av “uthållighet”. Vissa vill vara extra säkra och tar bara ut 3% per år. Andra vill maxa sin uttagsnivå och kanske tar 5%.

7.1 3%-regeln – extra säkerhet men högre startkapital

Fördelar:

• Mycket låg risk att kapitalet tar slut, även över längre perioder än 30 år.

• Historiskt har 3%-regeln klarat nästan alla scenarier i såväl amerikansk som global börsdata.

Nackdelar:

• Du måste spara ihop mer kapital för att få samma köpkraft.

• Räknar man baklänges så behöver du 33× (1/0,03 ≈ 33,3) dina årliga utgifter i stället för 25×.

Exempel:

• Om du vill ta ut 300 000 kr/år behöver du ungefär 10 miljoner kr med 3%-regeln (300 000 ÷ 0,03 = 10 miljoner kr).

• Med 4%-regeln hade 7,5 miljoner kr räckt för samma årliga utgifter..

7.2 5%-regeln – mer pengar i handen men högre risk

Fördelar:

• Du får ut mer pengar direkt, vilket kan vara lockande om du vill “leva livet” tidigt.

Nackdelar:

• Historiskt har 5% haft betydligt lägre “success rate” över 30-årsperioder, särskilt om du råkar börja ta ut pengar före eller under en börsnedgång.

• Kapitalet kan snabbt naggas i kanten om marknaden går dåligt de första åren.

Exempel:

• Om du tar ut 5% av 1 000 000 kr blir det 50 000 kr per år.

• Är du dessutom otursam med sekvensen av avkastning (långa börsnedgångar i början), kan pengarna ta slut inom 20–25 år.

8. Maximera chansen att pengarna aldrig tar slut

Många drömmer om att sluta jobba tidigt och låta pengarna “aldrig” ta slut, inte ens efter 30 år. Är det möjligt? Ja, men du behöver ett genomtänkt upplägg och en del strategiska val.

8.1 Flexibla uttag

Ett av de bästa sätten att klara sig genom dåliga börsår är att inte hålla fast slaviskt vid “exakt 4%”. I stället kan du justera uttaget i dåliga tider. Om börsen rasar 30–40% ett år kanske du väljer att bara ta ut 3% (eller ännu mindre), för att låta portföljen återhämta sig. När börsen är stark kan du öka uttaget, men alltid med en viss försiktighet.

8.2 Buffert för börsras

Att ha en separat buffert i räntor, kontanter eller korträntefonder kan hjälpa dig att slippa sälja aktier när de är som billigast. Vissa rekommenderar att ha 2–3 års levnadsomkostnader i en “krigskassa” som man kan ta ifrån när det skakar på marknaden. På så sätt låter man de investerade fonderna vara i fred tills de återhämtar sig.

8.3 Rebalansering och diversifiering

En väl diversifierad portfölj är mindre känslig för att en enskild region eller sektor går dåligt. Regelbunden rebalansering (t.ex. årligen) säkerställer att du inte ökar din risk allt för mycket när en tillgångsklass stiger kraftigt på bekostnad av en annan. Har man dock pengarna i ett globalindex så sker denna rebalansering automatiskt och är därför ingenting som man behöver ta i beaktning.

8.4 Håll ett öga på utgifter och livsstil

4%-regeln utgår från att dina utgifter är relativt stabila över tiden, men verkligheten ändras. Sjukvårdskostnader kan öka, särskilt om man skulle välja att bosätta sig i ett varmare land utan allmän sjukvård. Du kanske vill resa mer. Eller så blir du mer sparsam med åren. Det är viktigt att kontinuerligt revidera hur mycket du faktiskt behöver ta ut.

9. Exempelberäkningar för 3%, 4% och 5% – egna analyser

Nedan följer några förenklade räkneexempel för att illustrera hur olika uttagsnivåer skulle kunna fungera över en 20- till 30-årsperiod, beroende på när du börjar ta ut pengarna. Vi använder antaganden om global marknadsavkastning, men kom ihåg att “verkligheten” kan skilja sig från “teorin”.

Antaganden

• Startkapital: 1 000 000 kr.

• Årlig realavkastning (efter inflation): ≈ 5% i genomsnitt (historiskt globalt snitt 1900–2020 ligger runt 5–7%, men vi tar en försiktigare siffra).

• Uttag justeras årligen för inflation (samma metod som 4%-regeln).

• Skatt: vi antar att vi kör ISK-liknande konto med ca 0,5% schablon varje år, vilket ungefär motsvarar en minskning av nettoavkastningen. (Vi gör det enkelt, men verkligheten är lite mer komplicerad.)

9.1 Startår 2000 – tre olika uttagsnivåer

Scenario 1: 3%-regeln

• Första årets uttag: 30 000 kr.

• Börsen faller dramatiskt 2001–2002, men uttaget är relativt litet.

• Finanskrisen 2008–2009 drar ned portföljen ytterligare, men man säljer färre andelar tack vare det låga uttaget.

• Efter 20 år (2020) uppskattar vi att portföljen fortfarande har runt 700 000–900 000 kr kvar (beroende på exakt avkastning). Den överlever med god marginal ytterligare 10 år, ofta mer.

Scenario 2: 4%-regeln

• Första årets uttag: 40 000 kr.

• Samma börsras: 2001–2002, 2008–2009.

• Portföljen dräneras snabbare eftersom uttagen är större.

• Man riskerar att vara nere på väldigt låga nivåer kring 2020. Vissa beräkningar visar att portföljen kan närma sig noll efter 25–30 år, beroende på exakt sekvens av börsutvecklingen.

Scenario 3: 5%-regeln

• Första årets uttag: 50 000 kr.

• De två stora kriserna i början av 2000-talet och 2008–2009 gör att du säljer av mycket.

• Efter 20 år (2020) finns det relativt stor risk att pengarna i praktiken tagit slut eller är väldigt nära noll.

9.2 Startår 1980 – tre olika uttagsnivåer

Scenario 1: 3%-regeln

• Börsen i USA, och i världen, gick starkt 1980–1999.

• Portföljen växer så pass mycket att den hade kunnat bära även 5% under delar av perioden.

• Efter 30 år (2010) är portföljen troligen större än 1 miljon kr, trots uttag.

Scenario 2: 4%-regeln

• Under samma period hade 4%-uttagen gått riktigt bra.

• Även efter 30 år (2010) skulle du kunnat ha gott om pengar kvar, kanske 2–3 gånger startkapitalet i vissa beräkningar, tack vare den starka börsresan.

Scenario 3: 5%-regeln

• Under just denna period fungerar även 5% ganska bra, i alla fall fram till omkring millennieskiftet.

• Efter 30 år (2010) kan portföljen fortfarande leva vidare, men marginalerna är mindre. Vid nästa stora börsras (såsom 2008) blir såklart effekten mer kännbar.

10. Sammanfattning och slutord

Är 4%-regeln säker? Svaret är både ja och nej.

• Ja: Historiskt (åtminstone på den amerikanska marknaden) har 4%-regeln visat sig fungera i en majoritet av 30-årsperioderna, särskilt vid starka sekler som 1900-talet i USA. För svenska investerare med globalt fokus har det ofta gått bra när börsen är stabil över tid.

• Nej: Inget är garanterat. Börsen kan uppleva långa perioder av nedgång eller låg avkastning, vilket kan leda till att 4%-uttagen urholkar kapitalet i förtid. Dessutom är det skillnad på att sikta på exakt 30 år och att vilja att pengarna “aldrig” ska ta slut.

Slutsatsen blir därför:

3%-regeln ökar sannolikheten att kapitalet räcker, men kräver större portfölj. 5%-regeln ger högre kortsiktig frihet men ökar dramatiskt risken för att kapitalet sinar.

Skattesystemet i Sverige (ISK, KF och aktie-/fondkonto) gör att 4% i praktiken kan bli något högre än 4% när vi räknar in skatter, eller att du faktiskt måste sälja mer för att få ut samma belopp i netto.

Strategier för att pengarna aldrig ska ta slut innefattar bland annat:

1. Flexibla uttag – minska när börsen går dåligt.

2. Buffert i ränteplaceringar – undvik att sälja aktier eller fonder till bottenpriser.

3. Diversifiering och rebalansering – sprid riskerna, håll portföljen i balans eller köp ett globalindex.

4. Håll ett öga på kostnaderna – justera livsstilen vid behov.

Om du vill leva på kapitalet livet ut kan det vara klokt att räkna aningen konservativt, kanske med 3–3,5% som startpunkt, och sedan se hur börsen utvecklas. Med en flexibel och aktiv justeringsstrategi (följa konjunkturen, vara villig att dra ned utgifterna vid stora börsras) ökar du dina chanser ytterligare.

Slutord

Om du vill vara på den säkrare sidan, se 4%-regeln som en utgångspunkt snarare än en orubblig lag. Justera och anpassa den till din personliga situation, till hur marknaden beter sig och till det svenska skattesystemet. Kanske är 3,5% en klokare startpunkt om du vill se dina pengar räcka bortom 30 år. Kanske är du beredd att chansa på 4,5% eller 5% för att få mer pengar i handen nu, men med beredskap att spara in om börsen kraschar.

Den stora lärdomen är att ingen enkel formel kan förutspå framtiden. Men genom att förstå riskerna och historien bakom 4%-regeln, och genom att vara flexibel och noga med dina kalkyler, kan du öka chanserna att leva på din avkastning under väldigt lång tid – kanske till och med för alltid.