Investera utifrån makro

Varför en makrobaserad investeringsstrategi utklassar både teknisk analys och stockpicking

I en värld där börserna svänger på en bråkdels sekund och nyhetsflödet aldrig tycks tystna, kan de riktigt stora ekonomiska krafterna lätt hamna i skymundan. Ändå är det just där, i samspelet mellan räntor, råvaror och globala kapitalströmmar, som investeringsgiganter som Ray Dalio, Warren Buffett och Stanley Druckenmiller mfl. gång på gång hittat sina största vinster. I den här artikeln tittar jag närmare på vad makroekonomisk investering egentligen innebär, varför den är betydligt mera robust än teknisk analys – och hur även traditionella värdeinvesterare drar nytta av de breda ekonomiska trenderna.

1. Makroekonomins potential

Under de senaste årtiondena har finansmarknaderna präglats av en allt större komplexitet. Nyheter om räntor, inflation, valutakrig, geopolitiska konflikter, råvaruboostar och penningpolitiska åtgärder cirkulerar dygnet runt. Mitt i detta överflöd av information försöker investerare hitta strategier som inte bara ger bra avkastning utan också hjälper dem att navigera i volatilitet och oförutsägbarhet.

En metod som gång på gång har visat sig kunna leverera är en makrobaserad investeringsstrategi, ofta kallad “global macro”. I stället för att enbart titta på enskilda aktiers balansräkningar (fundamental analys) eller analysera prisets rörelser i ett diagram (teknisk analys), fokuserar en makroinvesterare på de stora ekonomiska grundkrafterna: räntenivåer, penningpolitik, råvarupriser, inflationstrender, geopolitiska konflikter och globala kapitalflöden.

Syftet med denna artikel är att belysa hur man med en makroorienterad strategi kan uppnå betydande avkastning över tid. Jag kommer att ta upp exempel från några av historiens mest framgångsrika makroinvesterare, som Ray Dalio och Stanley Druckenmiller, men också ge exempel på hur Warren Buffett – ofta kallad världens mest kända värdeinvesterare – tar hänsyn till makrotrender när han fattar stora investeringsbeslut. Jag kommer även förklara varför renodlad teknisk analys sällan fungerar, åtminstone när man vill ha en långsiktig och robust metod.

2. Vad är makroekonomi och hur påverkar det investeringar?

För att förstå kraften i makroekonomiskt tänkande är det bra att först klargöra vad “makroekonomi” innebär. I grunden handlar det om studiet av ekonomin på aggregerad nivå: länders tillväxt, räntor, inflation, arbetslöshet, växelkurser, råvaruprisförändringar och politiska beslut interagerar. Jämför detta med mikroekonomi, där fokus ligger på enskilda marknader, företag eller konsumtionsmönster i mindre skala.

Att investera “utifrån makro” betyder alltså att du försöker förutsäga hur stora ekonomiska krafter kommer att påverka marknaderna och sedan positionerar din portfölj därefter. Om du tror att räntorna kommer att stiga i USA medan de faller i Europa, kan du exempelvis investera i amerikanska statsobligationer eller ta en lång position i dollarn gentemot euron. Om du ser en råvaruboost framför dig – kanske drivet av Kinas uppsving i bygg- och infrastruktursektorn – kan du köpa aktier i gruvbolag eller terminskontrakt på koppar.

Exempel på viktiga makroekonomiska faktorer

1. Räntenivåer och penningpolitik

Centralbankernas räntebeslut påverkar likviditet i systemet. Lägre räntor tenderar att stimulera investeringar (framförallt risktillgångar) och konsumtion, medan högre räntor kyler ner en het marknad och kan bromsa överdriven skuldsättning.

2. Inflation och deflation

Inflationssiffror kan leda till snabba marknadsskiften. Om inflationen stiger mer än väntat kan centralbankerna höja räntan, vilket påverkar allt från aktier och obligationer till valutakurser.

3. Valutakurser

När ett lands valuta stärks gentemot ett annat lands kan exportindustrin missgynnas, men import blir billigare. För investerare finns möjlighet att tjäna på valutasvängningar, särskilt om man lyckas förutsäga dem genom en makroanalys.

4. Råvarupriser

Uppgångar i råvaror som olja, guld, koppar och jordbruksprodukter kan spegla ökad global efterfrågan eller utbudsbrist. Det har i sin tur följdeffekter i hela ekonomin.

5. Geopolitiska händelser och handel

Handelskrig, politiska val och militära konflikter kan dramatiskt förändra marknadsklimatet. Makroinvesterare lägger stor vikt vid att analysera sådana risker.

Genom att förstå hur dessa faktorer samverkar får en makroinvesterare en bredare palett av möjligheter än en investerare som enbart fokuserar på enskilda aktier eller tekniska indikatorer i ett diagram.

3. Makroinvesterarnas stjärnor

Inom hedgefond- och investeringsvärlden finns det flera tongivande namn som gång på gång visat hur lönsam en makrobaserad investeringsstrategi kan vara. Här nedan följer några av de mest kända.

Ray Dalio

Ray Dalio grundade Bridgewater Associates, en av världens största hedgefonder sett till förvaltat kapital. Dalios strategi bygger på en holistisk syn på världen, där allt ifrån räntecykler och geopolitik till mänskligt beteende vävs samman i avancerade modeller.

• Pure Alpha: Bridgewaters flaggskeppsstrategi, “Pure Alpha”, har länge haft ett rykte om sig att leverera stabila avkastningar även i svåra marknadslägen.

• All weather-portföljen: Dalio populariserade också idén om en “all weather”-portfölj, som är tänkt att klara sig i både högkonjunktur, lågkonjunktur, inflation och deflation. Tanken är att diversifiering över flera tillgångsslag och geografier minskar risken för stora förluster.

Stanley Druckenmiller

Stanley Druckenmiller är en levande legend i hedgefondvärlden, främst tack vare sin tid hos George Soros Quantum Fund och senare sin egen Duquesne Capital. Druckenmiller är känd för att sällan förlora pengar på årsbasis och har haft en genomsnittlig avkastning på runt 30% per år.

• Makro i fokus: Druckenmiller har sagt att han i princip aldrig använder teknisk analys, utan enbart tittar på breda ekonomiska och politiska trender.

• Hans mest kända trade var när han tillsammans med George Soros satsade mot brittiska pundet 1992, vilket resulterade i enorma vinster. Det byggde på analys av den brittiska ekonomin och hur Bank of England hanterade sin växelkurs. Den traden har gått till historien som ”The Black Wednesday”.

George Soros

George Soros har blivit världsberömd för sin förmåga att spekulera i valutor. Han fick smeknamnet “mannen som slog Bank of England” efter att tillsammans med Druckenmiller som jag beskrev här innan ha blankat pundet i stor skala 1992. Soros ser sig själv som en makroinvesterare vars beslut inte bara grundas i rent ekonomiska faktorer, utan också i sociopolitiska överväganden och psykologi (till exempel hur marknadsaktörer “tänker” kollektivt).

Paul Tudor Jones, Louis Bacon m.fl.

Utöver redan nämnda namn finns flera andra makroinriktade stjärnor. Paul Tudor Jones är känd för sin förmåga att pricka stora marknadsvändningar, bland annat kraschen 1987. Louis Bacon (Moore Capital) och Alan Howard (Brevan Howard) är andra exempel på framgångsrika förvaltare som skapat imponerande resultat genom global macro.

Warren Buffett: en värdeinvesterare med makroperspektiv

Warren Buffett, “Oraklet från Omaha”, nämns sällan i samma andetag som makroinvesterare, eftersom han gärna beskriver sig själv som en värdeinvesterare i Ben Graham-traditionen. Han tittar på bolag, deras kassaflöden och långsiktiga möjligheter.

Trots detta går det inte att bortse från att Buffett också håller ett vaksamt öga på makrotrender. Ett tydligt exempel är när han “gick all in” på järnvägsaktier genom köpet av Burlington Northern Santa Fe (BNSF) år 2009–2010. Varför satsade han på en industri som ofta anses gammaldags? Enligt Buffett själv förutsåg han att järnvägstransporter skulle bli allt viktigare i en växande amerikansk ekonomi – inte minst på grund av höga oljepriser som gör järnväg mer kostnadseffektivt än långtradartransporter, samt ett ökat behov av att frakta råvaror och konsumtionsvaror över den nordamerikanska kontinenten. Detta är i högsta grad en makroanalys: han tittade på USA:s tillväxt, energipriser, logistikbehov och kom fram till att järnväg var en framtidsbransch.

Andra gånger Buffett använt sitt makroögat inkluderar:

• Finanskrisen 2008–2009: Mitt under bankernas kris gick han in och köpte stora andelar i bland annat Goldman Sachs. Buffett konstaterade att ränteläget och statliga räddningsaktioner skulle innebära stora fördelar för banker med tillräcklig kapitalbas och stark marknadsposition när stormen väl bedarrade.

• Amerikanska konsumenttrender: Hans investeringar i bolag som Coca-Cola, American Express och Apple bygger inte bara på fundamentala värderingar av företagen, utan också på övertygelsen om en stark inhemsk amerikansk konsument och en långsiktigt stabil efterfrågan på dessa varor och tjänster.

Genom att inkorporera makroekonomiska överväganden i sin värdebaserade analys bevisar Buffett att gränserna mellan “value” och “macro” inte alltid är knivskarpa. Värdeinvestering må vara hans signum, men stora beslut som köpet av BNSF visar tydligt att han följer långsiktiga trender i ekonomin – vilket i grund och botten är kärnan i en makroinriktad strategi.

4. Därför är makro överlägset andra metoder

Möjligheten att navigera mellan många marknader

Makroinvestering är inte begränsad till en viss tillgångsklass. Makroinvesterare rör sig fritt mellan aktier, obligationer, råvaror och valutor – beroende på var de ser störst potential. Det breda investeringsuniversumet gör det möjligt att hitta goda möjligheter i både med- och motvind, medan en ren aktiestrateg ofta bara har två alternativ: äga en aktie eller sälja den.

Fokus på långsiktiga trender

Makroekonomiska förskjutningar, såsom förändringar i räntelägen eller råvaruboostar, pågår ofta i flera månader eller år. Genom att identifiera och följa dessa trender kan en investerare “surfa” på en våg under lång tid – vilket minimerar stress då man inte behöver ta hänsyn till den dagliga kursutvecklingen jämfört med kortsiktig handel.

Mindre känslighet för “brus”

Teknisk analys lever ofta på dagliga eller veckovisa kursrörelser och kan vara väldigt känslig för kortsiktiga nyheter. Makroanalyser ser mer till de stora penseldragen: Har FED bestämt sig för att höja eller sänka räntan en längre tid? Kommer Kina fortsätta vara en motor i global råvaruefterfrågan? Den här typen av frågor ger mer robusta beslutsunderlag och man slipper att ständigt lockas av kortsiktiga signaler som i det stora hela saknar betydelse.

Integrerad riskhantering

Eftersom makroinvestering tillåter både långa och korta positioner, finns möjlighet att balansera risk på ett mer dynamiskt sätt än i många traditionella portföljer. Dessutom är man mer uppmärksam på var i konjunkturcykeln man befinner sig, vilket kan vara avgörande för att undvika större förluster när en marknad går in i en nedåtgående fas.

Historisk evidens på högre avkastning

De mest framgångsrika hedgefonderna inom global macro har under åren ofta haft en förmåga att parera stora kriser och tjäna på kraftiga rörelser. Ray Dalio, Stanley Druckenmiller och George Soros är exempel på detta, men även Warren Buffett visar att makrotänk kan vara extremt lönsamt över tid.

5. Varför räcker inte teknisk analys i längden?

Teknisk analys (TA) går i korthet ut på att studera historiska kursrörelser, volymer och prisformationer för att förutsäga framtida utveckling. Även om TA kan fungera i vissa sammanhang – speciellt för kortsiktig handel (daytrading eller swingtrading) – finns det flera potentiella nackdelar:

1. Historisk data är inte alltid en prognos för framtiden

Marknader ändrar sig när de globala makroförutsättningarna skiftar. Historiska stöd- och motståndsnivåer kan krossas över en natt om, till exempel, en centralbank annonserar drastiska åtgärder eller en geostrategisk konflikt bryter ut.

2. Falska signaler

Teknisk analys kan generera många köps- och säljsignaler som visar sig vara falska, särskilt i volatila eller nyhetsdrivna marknader. Detta kan leda till onödigt många affärer och transaktionskostnader.

3. Begränsat “scope”

TA tenderar att analysera enskilda tillgångar än att titta på världsekonomin i stort. Att bara förlita sig på TA kan göra att man missar stora övergripande ekonomiska trender.

4. Ingen förståelse för fundamentala värden

Teknisk analys tar sällan hänsyn till frågor som “Varför är den här tillgången över- eller undervärderad?” eller “Hur påverkar ränteläget likviditeten på marknaden under kommande året?”. Det kan göra att man köper i fel tid om man inte ser vad som driver rörelsen under ytan.

6. Makro och långsiktighet: Surfa på trenderna

En central poäng med makroinvestering är att du inte behöver vara aktiv i varje marknad varje dag. I stället kan du skanna av världen efter de stora trenderna:

• Kraftigt expanderande ekonomi (t.ex. USA under tidigt 2010-tal efter stimulanspaket): Här kan man satsa på börsindex, cykliska aktier eller högriskobligationer.

• Råvaruboostar (t.ex. Kina runt 2000–2010): Gruvbolag, oljebolag, råvaru-ETF:er kan ge kraftiga uppgångar om man kliver in i rätt fas.

• Räntesänkningar eller -höjningar: När räntorna sjunker kraftigt tenderar obligationspriserna att stiga, vilket ger möjlighet till god avkastning för den som var tidigt ute. Alternativt kan man gynnas av risktillgångar (såsom jag positionerat mig i min portfölj) som drar fördel av lägre räntor och ökad likviditet.

När du följer en trend är det oftast tillräckligt att hålla koll på ett par centrala makroindikatorer för att veta om trenden fortfarande är intakt. Du slipper kortsiktig stress och omfattande daytrading.

7. Exempel på hur makro kan användas i praktiken

För att sätta lite kött på benen följer här några konkreta situationer där makroekonomisk analys kan vara avgörande:

7.1 Räntecykeln och obligationer

• Scenario: Du märker att inflationen börjar sjunka samtidigt som arbetslösheten stiger. Centralbanken väntas reagera genom att sänka räntan och stimulera genom att stödköpa stadsobligationer för att stödja ekonomin.

• Möjlighet: Att köpa risktillgångar som gynnas i detta markoklimat.

7.2 Kommande råvaru- eller energiboost

• Scenario: Kina annonserar stora infrastrukturprojekt och efterfrågan på metaller skjuter i höjden. Samtidigt är utbudet begränsat, vilket driver upp priserna.

• Möjlighet: Köp råvaru-ETF:er, terminskontrakt eller aktier i gruvbolag (som BHP, Rio Tinto m.fl.). När konjunkturen och projekten sen tappar fart, kan du gå ur positionen.

7.3 Valutaexponering

• Scenario: Du tror att ECB kommer att vara mer aggressiv i sin penningpolitik än FED på grund av högre inflation i euroområdet. Detta kan stärka euron gentemot dollarn.

• Möjlighet: Gå lång i EUR/USD. När marknaden väl inser att räntehöjningarna i euroområdet är snabbare än i USA, kan kursen röra sig kraftigt till din fördel.

7.4 Satsa på “turnarounds”

• Scenario: En region (t.ex. Sydostasien eller Latinamerika) har just gått igenom en kris och valutorna är kraftigt undervärderade. Industrier börjar återhämta sig med stöd av ny ekonomisk politik.

• Möjlighet: Köp aktier, index eller ETF:er som speglar en bred exponering mot regionen. När regionen återhämtar sig, kan det bli en långsiktig uppgång med hög avkastning.

8. Warren Buffett och järnvägarna: Ett makro-case i praktiken

Låt oss dyka lite djupare i Warren Buffetts köp av järnvägsbolaget Burlington Northern Santa Fe (BNSF), för att visa hur även en “värdeinvesterare” faktiskt tar hänsyn till makro:

1. Energipriser: Under 00-talets andra hälft steg oljepriset kraftigt. Buffett insåg att transport via järnväg är mer bränsleeffektivt (och kostnadseffektivt) än lastbilstransport per tonkilometer.

2. USA:s infrastrukturbehov: Efter finanskrisen 2008 satsade regeringen på att stimulera ekonomin, dels med Quantitative Easing (QE) samt genom diverse infrastrukturella projekt och åtgärder för att bevara och skapa jobb. Järnväg skulle fortsatt vara en nyckel för att förflytta varor i landet.

3. Långsiktiga demografiska trender: USA har en relativt ung och växande befolkning jämfört med många andra rika länder, vilket skapar fortsatt efterfrågan på transport av konsument- och industriprodukter.

4. Ekonomisk cykel: Buffett ansåg att priserna på järnvägsbolagen var attraktiva i kölvattnet av krisen, när sentimentet var lågt och få var villiga att satsa stort. Samtidigt räknade han med att konjunkturen skulle förbättras på sikt, vilket skulle gynna bolag som BNSF.

Genom att kombinera en traditionell värdeanalys (bra kassaflöde och pålitlig verksamhet) med makroekonomiska faktorer (energipriser, regeringspolitik, konjunkturcykel) gjorde Buffett en av sina största investeringar någonsin, som genererade över 20 miljarder dollar i vinst under de kommande 10 åren. Detta är ett tydligt exempel på hur makroanalys kan vara en grundbult även för en investerare som officiellt säger sig vara “value only”.

9. Så kan du själv komma igång med makroinvestering

Det kan kännas överväldigande att börja analysera en hel värld av ekonomiska variabler. Men du behöver inte vara en hedgefondmiljardär för att dra nytta av makrotänk. Här är några steg du kan ta:

1. Följ ekonomisk statistik och centralbanker

Ladda ner en ekonomisk kalender (finns på många finansiella sajter) där du kan se när viktiga rapporter om BNP, inflation, räntor och liknande släpps. Följ även presskonferenser från Federal Reserve, ECB, Riksbanken, Bank of England osv.

2. Lär dig grunderna i konjunkturcykler

Konjunkturen rör sig i vågor: expansion, topp, kontraktion, botten. Försök identifiera var vi befinner oss i cykeln. Då kan du undvika att köpa cykliska aktier när konjunkturen just ska vända ned, eller sälja av för tidigt när en uppgång bara är i startgroparna.

3. Håll koll på globala nyheter

Geopolitiska kriser, valresultat och handelsavtal kan få stora konsekvenser för råvaror och valutor. Var särskilt uppmärksam på regioner du investerat i.

4. Diversifiera med ETF:er och fonder

Om du inte vill eller kan köpa enskilda råvarukontrakt eller valutaoptioner, finns det ETF:er och fonder som ger exponering mot olika marknader. Exempelvis råvaru-ETF:er, obligations-ETF:er, globala aktieindex etc.

5. Håll det enkelt i början

Försök inte att förutsäga varenda liten ekonomisk indikator. Identifiera i stället de viktigaste för den trend du är intresserad av, och fokusera på dem. De mest lönsamma trenderna att kapitalisera från är ofta de enklaste, som ska räntorna upp eller ner framöver? Kommer likviditeten på marknaden att öka eller minska? Kommer arbetslösheten att gå upp eller ner?

11. Avslutande tankar

Makroekonomisk analys är en strategi som ger ett helhetsperspektiv och öppnar dörren till en mängd olika marknader och instrument. Genom att fokusera på de stora, långsiktiga trenderna kan du:

• Undvika kortsiktiga brus och falska signaler

• Hitta möjligheter i både upp- och nedgång (gå lång eller kort)

• Diversifiera över aktier, obligationer, råvaror och valutor

• Dra nytta av räntesänknings- eller räntehöjningscykler

• Surfa på stora vågor som globala återhämtningar

De historiska resultaten hos makroinriktade stjärnor som Ray Dalio, Stanley Druckenmiller och George Soros talar sitt tydliga språk. Lägg därtill Warren Buffetts förmåga att välja rätt investeringar vid rätt tillfälle genom att också snegla på makro, så framstår det tydligt varför en makrostrategi är en överlägsen investeringsstrategi.

Självklart går det inte att reducera världsekonomin till en enkel formel, och man måste acceptera att prognoser kan slå fel. Men för den som är villig att lägga tid på att förstå hur räntor, inflation, handelsflöden och politiska händelser påverkar marknaden är vinsterna potentiellt enorma.

Jag själv har investerat (hittills) framgångsrikt utifrån makro i över 10 års tid. Det är betydligt enklare att identifiera en trend på marknaden och surfa på vågen än att försöka gissa från dag till dag. Jag brukar ta vädret som ett enkelt exempel: Vi vet inte hur kallt det kommer vara i februari ett visst år, men vi kan på goda grunder anta att det kommer vara varmare i juli samma år.

För de som följt mig genom åren vet att jag just nu befinner mig i mitt ”livs makrotrade” där jag sedan slutet av 2022 räknade med att räntorna låg på toppen och att likviditeten på marknaden skulle öka framöver. Jag valde då att positionera mig i risktillgångarnas risktillgång, Bitcoin (samt diverse minin och riskbolag) och under 2023 och 2024 så genererade det ordentligt med överavkastning (135,9% under 2023 & 155,5% under 2024). Nu, år 2025 så befinner vi oss i ett spännande skede inom makron där stora möjligheter men även fallgropar formar sig i horisonten. För de som följer mina portföljrapporter vet hur jag just nu ser på makroläget och vad jag valt att investera mitt kapital i samt hur och varför jag valt att positionera mig just som jag har gjort. Jag kommer som lovat att fortsätta uppdatera med mina egna makroanalyser varje vecka och uppdatera direkt när jag gör köp och sälj i min egna portfölj. Det är en oerhört spännande tid som vi är inne i och även om makro varit ett stort och lönsamt intresse för mig genom åren, så har jag aldrig tyckt det varit roligare och mera intressant än just nu.

Jag känner mig hedrad att så många valt att följa mig här på Substack och jag ser fram emot att dela resultaten av min resa med er alla och skriva om nästa makrotrend när denna trade som jag just nu positionerat mig för är över.